När preppern Morgan Carter befinner sig på vägarna i sitt arbete, långt bort från sin familj och sitt hem, inträffar plötsligt något väldigt märkligt. Hans bil slutar abrupt att fungera och inom kort inser han att han delar sin situation med många andra.
Den amerikanska drömmen bygger väldigt mycket på pengar, frihet och möjligheten att förverkliga sina drömmar. När krisen slår till, krossas denna dröm dock som en skalbagge under en marschkänga.
Eftersom Morgan sedan länge är förberedd på en kris (oavsett i vilken form den tar sig), vet han exakt vad han måste göra när han inser att bilen är helt oduglig som fordon. Han måste ta sig hem igen, till varje pris. Och han har utrustningen för att klara sig en bra bit.
Katastrofen som verkar ha lamslagit stora delar av de Förenta Staterna, ter sig till en början ganska ofarlig. De flesta fordon har slagits ut och går inte att använda, men människorna hyser ändå hopp om överlevnad även om de uppenbarligen är oerhört oförberedda.
När herr Carter påbörjar sin extremt långa promenad hemåt, målas det ena tragiska livsödet upp efter det andra. Redan under bokens första kapitel, möter jag som läsare individer som inom kort kommer att gå under. Tankarna på hur viktigt det är med en EDC slår mig hårt och brutalt; hur ska jag ta mig hem om jag är på kundbesök 30 mil hemifrån och något händer. Är jag förberedd?
Resan hemåt fortlöper och inom kort träffar vår protagonist på andra likasinnade som önskar slå följe. Som ensamvarg, ställer han sig dock skeptisk till samvaron. Delat sällskap innebär ju dessutom delad föda och delat ansvar – hur gör man en sund avvägning här?
Det visar sig dock att de flesta av de val som Morgan gör, är kloka. På så sätt grenar sig boken i sitt narrativ och mot slutet får vi följa tre huvudkaraktärer på var sitt håll; Morgan (som berättas i förstaperson), Thade och Sarge. Med vitt skilda förutsättningar, får jag som läsare följa dessa individer i deras respektive resor hemåt, eller mot säkerhet.
Detta är den allra första kontakten jag har med författaren Angery American (alter ego för Chris Weatherman), och även om jag ofta har svårt för den amerikanska attityden gällande skjutvapen, tycker jag att den fiktiva verkligheten skildras på ett bra sätt. För mig som svensk, bjuder dock boken på lite väl mycket militäriska termer och eldstrider för att jag ska känna igen mig.
Men som sagt. Berättelsen utspelar sig i USA, och vi vet ju alla hur mycket amerikanerna älskar sina vapen, därför vill jag påstå att reaktionerna från personer i boken samt de scenarior som målas upp inte alls är en omöjlighet.
Höjdpunkterna i titeln består dock i de tankar och de handlingar som Morgan Carter utför just för att ta sig den långa vägen hem. Det finns gott om situationer där jag som läsare faktiskt lär mig något, även om verket i sig är fiktivt.
Sidorna formligen flög fram när jag konsumerade berättelsen, och det i sig är ju ett väldigt bra betyg på en bok, speciellt som att det var ett bra tag sedan jag plöjde igenom tryckt text i denna form. Jag är redan en bra bit in i del två av Americans överlevnadsserie och jag kan avslöja att detta är en bra introduktion till en lovande bokserie.
Going Home rekommenderas starkt till dig som har lätt för engelska och förstår militärens termer, men även för dig som är nyfiken på hur en plötslig SHTF-situation kan uppstå och hur människor runt omkring dig förmodligen reagerar.
Titeln finns mig veterligen endast utgiven på engelska. Exemplaret som jag har läst, beställde jag på Bokus för 149:-
A American – Going Home
En reaktion på ”Recension: Going Home”