Det här är inte ett riktigt inlägg utan mer av en dokumentation av hur underbar söndagen var. Jag och min son hade tidigare bestämt att vi skulle ut i skogen på söndagen; kosta vad det kosta vill.

Med andra ord struntade vi helt i väderprognoser och profetior gällande regn eller inte. Jag älskar verkligen att Maxi var helt tokig i bilen på väg ut till skogen; han sjöng och pratade och skrattade som om han vore tre år och på väg till ett barnkalas. Jag misstänker att han längtade ganska starkt efter att få komma ut i skogen 🙂

Övningen var precis som vanligt; att hitta brännbart material, få till en eld och sedan bibehålla den med hjälp av större och större pinnar. Allt gjorde vi utan ”fusk”, med andra ord användes tändstål och inte tändare eller tändstickor.

Något som jag har tänkt på är hur mycket vår ”friluftsprepping” påminner om scoutliv. Kanske är det samma sak? Kanske ska vi bli scouter också? Scouter är ju ”alltid redo” och det är ju precis det som vi vill vara, oavsett om vi sitter i en lägenhet i storstan eller om vi är ute i skogen!