För ett tag sedan dök det upp en artikel i någon av våra kvällsblaskor som handlade om hur preppern skulle vara den första som gick under i en kris. För att denne skulle ta sin Bug Out Bag och springa ut i skogen. Självklart hamnade online-artikeln bakom en betalvägg så fort som trafiken började strömma till.

Men även om skribenten till artikeln gjorde en hel del tankevurpor och målade upp en annorlunda bild av prepping än den vi delar, har den gjort att jag har börjat tänka efter lite grann. Är det så att vi faktiskt kommer att springa till skogs så fort larmet går? Nej, självklart inte. Men det finns något annat i mitt uppvaknande som faktiskt fokuserar kring naturen och skogen.

Många av de förberedda individer vi har träffat under vår resa till insikt har alla haft en och samma sak gemensamt; de trivs ute i skogen och njuter av livet som erbjuds där. Vindbrus i tallkronor, myggor i tarpen, barr i kängorna och becksvart mörker på kvällen är några av de fundament de (och vi) bygger vår fritid kring.

Men vad är det då som gör att dessa preppers, krisförberedda eller domedagsprofeter beger sig ut i skogen? Vad är det för fel med att sitta hemma i sin lägenhetsbunker och invänta krisen?
Inget är såklart fel. Men jag tror att den som lär känna moder natur, är den som anpassar sig bäst till förändringar.

För att ge en inblick i hur vår resa sett ut hittills, tänkte jag dokumentera händelseförloppet och på så sätt (kanske för mig själv) reda ut varför vi är där vi är just nu.

Preppern och förrådet

Vi började vår resa med att bunkra konserver, leta upp fiffiga verktyg som vi saknade och startade äventyret med att göra upp eld och smaka på frystorkad mat.

Redan under de första veckorna av inköpshysteri och planering hamnade vi dock på något sätt i skogen. Eller i en park. Utomhus i alla fall. Det kändes liksom naturlig på något vis. Vi skulle göra upp eld, koka vatten och smaka på vår första påse Fuel Your Preparation.

Sedan den dagen, det äventyret och de erfarenheterna har skogen blivit något av ett kall för mig och min son. Alla videor vi spelar in är antingen på väg till, eller i skogen. Naturen har blivit vår tillflykt – en paus i vardagen på något sätt. En paus där vi får möjlighet att vässa våra instinkter.

Är vi scouter nu?

Ganska snart upptäckte vi hur våra inköp och ”villhöver”-grejer skiftades från batterier, powerbanks, konserver och små ficklampor till något annat. Istället inhandlades tält, liggunderlag, sovsäckar och Trangiakök. Kanske för att vi hade satt målet till Skogsliv 19, kanske för att vi kände en längtan att sova ute i det fria, kanske för att det var rätt för oss.

När min hustru observerade ändringen i beteendet, utbrast hon: ”Men, är inte det här lite som scoutliv?”. Hon hade såklart rätt. Kunskap kommer från erfarenhet och misstag, och om det var något vi samlade på oss under våren, var det kunskap. Vi fick njuta känslan av att somna utmattade i ett tält efter att ha slagit läger under kraftig nederbörd. Vi njöt i fulla drag av att vakna utvilade efter en hel natts sömn i syrerik luft.

Vi lärde oss så mycket om natur, överlevnad och gemenskap under våren. Det lade grunden till våra fortsatta äventyr och kunskap om vad naturen har att erbjuda.

Omvärderingen av prylar

Med mognad kommer krav. Efter att ha använt alla våra friluftsprylar, lade vi märke till att vissa saker passade oss perfekt, andra prylar var vi inte kompatibla med alls och en del saker packades inte ens upp ur ryggsäckarna.

Genom att stanna upp och tänka efter de större utflykterna, kunde jag börja katalogisera våra saker. Jag plockade bort utvärderade liggunderlag som inte passade oss, jag såg till att behålla de saker som funkade och packade ur det som vi inte hade nytta av.

Det som står klart är att vi har en stor fördel i att ofta få prova produkter innan vi bestämmer oss att köpa dem. Partnerskapet med The General Prepper har hjälpt oss att hitta rätt utrustning och styra kosan bort från det som inte passar oss. En annan sak som slår mig är att kvalitetsutrustning kostar lite mer än lågbudgetalternativen. Men också att det är värt pengarna att investera i ”riktiga prylar”.

Preppa i skogen; bushcrafting

Utan att vi visste om det, halkade vi in på en för oss ny nisch inom friluft; bushcrafting. Företeelsen vill jag kalla fredlig överlevnad i vildmarken – alltså att vi som individer lär oss att använda det som naturen erbjuder för att öka möjligheten att överleva i till exempel skogen.

Gränsdragningen mellan scoutverksamhet och bushcraft är på sina håll hårfin, men personligen tycker jag att det inte spelar någon roll. Små och stora tips på hur det går att förhålla sig till ett liv i naturen är intressant oavsett om det handlar om att göra upp eld eller sova i en bivack gjord endast av granris.

Som noviser inom de flesta av områdena, har vi samlat kunskap från alla grenar inom prepping, scoutliv och bushcraft. Anledningen är helt enkelt att vi gillar att lära oss om saker som våra förfäder ansåg vara grundläggande och naturliga.

Skulle vi råka ut för en allvarlig samhällsstörning eller kris, kommer vi inte slänga Bug Out-väskorna på ryggen och älga ut i skogen. Men däremot känns det oerhört tryggt när vi inser att vi, tack vare träning, kan göra upp eld på många olika sätt, oberoende av moderna bekvämligheter. Vi har lärt oss vilka typer av bränsle som är bra att elda med och vi söker automatiskt efter tändmaterial när vi går i skogen.

Om allt brakar ihop är det skönt att ha kunskaper som inte bygger på att leverans av information och elektricitet fungerar. Det är trevligt att kunna leva i samvaro med naturen och använda det som bjuds. Men framförallt har vi upptäckt hur underbart det är att bara vistas där ute. Med vindbrus i tallkronor, myggor i tarpen, barr i kängorna och becksvart mörker på kvällen.