När tiden tog slut – Kapitel 22

Känslan att gränsla en cykel var obeskrivlig för Mattias. Det var inte bara det faktum att han redan hade gått alldeles för många mil eller att han hade sovit den utmattades sömn bak i bandvagnen alldeles för många gånger.

Istället var det frihetskänslan som han uppskattade mest; känslan av att själv kunna trampa sig fram mot det mål som han mer eller mindre frivilligt hade satt framför sig. Målet som han till varje pris skulle nå.

Hemma i Bromma hade han sin familj som förmodligen väntade på honom. Inte en utmaning skulle få stå i vägen för honom, allt motstånd skulle krossas!

Fortsätt läsa När tiden tog slut – Kapitel 22

En dag i skogen: Marshmallows

När sonen efter lunchen en söndag, helt plötsligt utbrister; pappa, skulle vi inte ut och ”preppa” idag, finns det inte mycket annat att göra än att ta grejerna och springa ut.

Vad som var bra med den här övningen var att vi inte hann förbereda oss. I backspegeln ser jag det som ett test på att vi är förberedda. Vi kontrollerade ingen packning och vi vände inte tillbaka för att vi hade glömt något. Söndagsäventyret satte igång vare sig vi hade förberett oss eller inte.

Fortsätt läsa En dag i skogen: Marshmallows

EDC – Everyday Carry

Om du är en inbiten prepper eller om du är nybörjare och har seglat omkring lite på den vilda webben, lär du säkert ha hört uttrycket många gånger förut. Men om du är en nybörjare, eller kanske egentligen inte alls klassar dig som prepper, utan mest bara vill bli lite mer förberedd, kanske du inte känner till de många akronymer som du läser om.

En EDC är i korthet ett samlingsnamn för en liten väska eller låda som du har i närheten av dig varje dag. Tanken är att du ska fylla den med saker som tar liten plats och som är absolut nödvändiga för att klara av små kriser med enkelhet och större kriser lite mer förberedd.

Fortsätt läsa EDC – Everyday Carry

När tiden tog slut – Kapitel 21

Det tog en bra stund att navigera sig fram till den allra nordligaste delen av huvudstaden, men till slut stod Madeleine och Petras vid Roslagstullsrondellen. Bakom sig hade de Kräftriket och Brunnsviken, framför sig hade de storstaden med allt vad det innebar.

Petras berättade på sin charmigt brutna engelska att han var väldigt nära sitt mål nu. Vindsvåningarna som de jobbade med var bara några minuter härifrån och han frågade återigen Madeleine om hon inte ville stanna ett tag i skyddet av byggprojektet för att vila upp sig innan hon fortsatte.

”Thank you, my friend. But I have lots of energy left in me. The sun is rising and I really need to find my daughter”.

Fortsätt läsa När tiden tog slut – Kapitel 21

Att preppa med barn

Det känns fortfarande som att prepping, eller förberedelse, inför något som kanske inte kommer att hända, anses väldigt fjärran för många i vårt land. Visst pratas det om krisberedskap i media och visst höjs medborgarnas insikt i sårbarheten i vårt samhälle en gnutta.

För mig personligen har insikten betytt så mycket, både när det kommer till förståelsen av vad som kommer att hända om vi helt plötsligt blir utan el, men även större fynd när det kommer till lärdomen av mig själv och hur jag fungerar och tänker som människa.

Den viktigaste lärdomen jag har upptäckt, är ändå den om hur jag ska kunna förbereda mitt barn för att agera på rätt sätt och att inte bli rädd om något händer.

Fortsätt läsa Att preppa med barn

När tiden tog slut – Kapitel 20

Jag tog den långa vägen hem; tillbaka mot affären där jag stod och väntade på ”grön gubbe” innan jag kom till sans och fattade att det inte skulle komma någon gubbe över huvud taget. Jag tittade ändå ordentligt åt vänster, åt höger och sedan åt vänster igen innan jag korsade Birger Jarlsgatan.

Tiggaren utanför ICA var borta sedan länge och förutom ett par vilsna själar, såg jag inte mycket till liv i min del av staden. Skönt!

Fortsätt läsa När tiden tog slut – Kapitel 20

När tiden tog slut – Kapitel 19

Åh, saliga moder vilken härligt kaotisk situation han befann sig i nu! Alldeles nedanför motorvägen i höjd med ICA Maxi Lindhagen, stod han och log så stort som det bara gick.

Allt var precis så som han hade drömt om och önskat. Bilar stod i brand, folk grät och tjöt som stressade grisar och människorna som inte drabbats av olyckor, var helt förvirrade.

Har ert älskade internet försvunnit nu apjävlar, tänkte han för sig själv. Har elen OCKSÅ försvunnit? Vad jobbigt det måste vara för er som är så urbota korkade.

Fortsätt läsa När tiden tog slut – Kapitel 19

Tankar kring trekking

I söndags begav jag mig ut tillsammans med sonen, hans kompis med mamma, ut på en kortare trekking-tur längs Sörmlandsleden. Till en början var det tjo och tjim men redan efter ett tiotal minuter började det som jag vill kalla vid ”den barnsliga klagan”. Det var tur att vi gick längs med klippor och vatten…

Det började bli tungt att bära packningen och fötterna började kännas av. Så vad gör man som vuxen prepper i detta läge? Jo, man analyserar och försöker förbättra till nästa gång så klart!

Fortsätt läsa Tankar kring trekking

När tiden tog slut – Kapitel 18

Madeleine tillbringade ett tiotal minuter tillsammans med den tacksamme mannen i Mercedesen. Han presenterade sig som Petras och var från Litauen, men arbetade som byggare i olika projekt i Stockholms innerstad.

Efter att ha plåstrat om och hjälpt honom ur bilen, frågade Madeleine vart han skulle ta vägen och om allt var bra. Petras skrattade och pekade mot staden.

Pirma padaryk darbą, o po to daryk ką nori, lady. First I do what I must, then I relax. First get to workplace to see if friends are there, then we relax and heal.

Fortsätt läsa När tiden tog slut – Kapitel 18

Recension: Kollaps: livet vid civilisationens slut

Det är inte många skrivna verk som kan få mig att bli djupt deprimerad. De som tidigare har lyckats, har handlat om förtryck mot barn och mänsklig vidrighet. Men David Jonstad har lyckats väldigt väl med att trycka ned mig djupt ned i skorna. På ett bra sätt.

För cirka fem eller tio år sedan brukade jag skämta med mina kamrater och kollegor att jorden säkert går under snart eftersom det producerades så bra, underhållande saker. Filmerna blev fantastiska, TV-serierna likaså. Det skapades fantastiskt banbrytande musik och konsol- och datorspel ska vi inte ens börja prata om.

Tanken har hållit sig kvar i mitt medvetande och det är inte förrän efter att ha läst Jonstads bok, som jag förstår att jag förmodligen hade rätt. Förmodligen går inte jorden under, men världen – alltså det som är vår verklighet idag. Den ligger riktigt risigt till.

Fortsätt läsa Recension: Kollaps: livet vid civilisationens slut