Recension: Hatchet

När jag publicerade recensionen av ”När världen slocknar”, skriven av den ödmjuka och intressanta Helena Söderblom (som även var gäst i min podcast, avsnitt 17) , kommenterade en läsare att det fanns ytterligare litteraturverk avsedda för barn och med barn i huvudrollen.

Blogg-följaren Roland tipsade om Gary Paulsens ”Hatchet”, vilken gavs ut 1987, alltså för snart 40 år sedan. Självklart var jag tvungen att beställa boken som en julklapp till sonen, självklart har jag läst den själv och självklart har jag tvingat Maxi att själv recensera boken för sig själv och för att publicera här på bloggen.

Men först får ni mina tankar om detta skönlitterära verk, riktat till våra blivande preppers; barnen.

Livet är verkligen inte enkelt för huvudpersonen Brian. Han har bevittnat en skilsmässa där hans mor har lämnat familjen för en annan man. Tryggheten finns i fadern, som jobbar inom oljeindustrin och arbetar i norra Kanada för att säkerställa att hans nya verktyg levererar enligt utsago.

Under ett skollov, ska Brian därför bege sig på ett äventyr där han ska transporteras via flyg till platsen där fadern är lokaliserad. Under flygresan händer dock det som absolut inte får hända. Brian är, förutom piloten, helt ensam i det lilla planet och inom loppet av några timmar ska hans liv förändras för alltid.

Piloten dör nämligen av en hjärtattack mitt uppe i luften, vilket resulterar i att planet kraschar långt ute i Kanadas vildmark. När Brian vaknar upp, upptäcker han att han inte har något annat val än att överleva med alla till buds stående medel, ett hopp som minimeras till en yxa som han har fått av sin mor.

När allt kaos har lagt sig, tycker jag att författaren skildrar händelseförloppet väl med minnesluckor, utmattning och plötslig frånvaro när det kommer till den unga huvudpersonen som plötsligt måste växa upp fort.

Chocken från kraschen lägger sig så småningom och Brian inser inom loppet av någon dag att han måste göra sitt yttersta för att överleva om han ska få möjlighet att träffa sina föräldrar igen.

Här får vi följa en vilsen, outbildad ungdom ta sina första steg inom överlevnad och det känns otroligt uppfriskande för mig. Brian har ingen aning om något; han vet inte hur han ska få föda, han vet inte vilket vatten han kan dricka och han har ingen aning om hur han ska skapa en eld.

Utvecklingen och resan inom lärdom påminner väldigt mycket om den som jag och min son har tagit oss för när det kommer till prepping, och därför är hela konceptet så tilltalande. Brian vet att han måste bli varm och han vet att han måste äta för att få energi för att överleva, men han vet inte vad han ska göra och måste därför lita till sin instinkt.

Självklart slutar boken på ett positivt sätt trots att den lilla vilden har fått tampas med både piggsvin, älgar och björnar. Men samtidigt tycker jag att det är viktigt att litteratur riktad mot de yngre, har en smula hopp inkluderad.

Som skönlitterärt verk kan jag tycka att boken är aningen kort och lämnar en del detaljer outforskade, men som en prepper-bok till din avkomma tycker jag att den är perfekt i alla avseenden. Den tar upp viktiga, vuxna ämnen, samtidigt som den fokuserar på det som är viktigt; överlevnad.

Hatchet av Gary Paulsen är med andra ord en klockren gåva eller födelsedagspresent till ynglingen i ditt liv. Det är en lättläst novell som till och med min tonåring lyckades äta sig igenom under två sessioner av läsande.

Jag beställde boken från Bokus, som säljer den för 65 kronor.

En reaktion på ”Recension: Hatchet”

  1. Hej Martin! Kul att du gillade boken! Det finns en fortsättning om du är intresserad!

    Tack för din blogg och podcast! Den är Toppen !

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *