Det var inte många dagar sedan @jespervarn lade ut ytterligare ett av sina härliga, långa Twitter-inlägg. Den här gången handlade det om en billig yxa från Hultafors som Jula saluför.
Eftersom sonen har överlevt dryga sex veckor i karantän och skött studierna hemifrån, och dessutom skrivit samtliga prov (i skolan) med gott humör, ansåg jag att han skulle belönas med en alldeles egen yxa.
Jag har länge sneglat på Hultafors Premium Ågelsjön som jag hittade hos The General Prepper. Men eftersom jag är smålänning, lät jag valet falla på den lite billigare varianten som Jula har i lager; den är ändå hälften så dyr…
Tro det om du vill, men när vi var och handlade förra helgen, pekade min hustru (som inte är en prepper riktigt ännu) plötsligt på en kartong med Solstickans Braständare av träull och utbrast: ”Behöver ni inte sådana här när ni är ute i skogen och lagar mat?”
Självklart hamnade ett paket av braständarna i kundvagnen och sedan i ryggsäckarna. Vi packade in 6 tändare i varsin IKEAs Ziplock-påse. Idag var det dags att prova. Med tändstål såklart – varför göra det enkelt för sig?
Vardagen och livet är en ständig kamp. Kampen mot tristess, mot att tappa fokus och mot att förlora fästet. Nu har familjen varit samlad i över fem veckor; skilda från jobb, skola och normalitet. Den ständiga närvaron och samvaron har blivit det normala.
Även om vi har vant oss vid situationen, är läget inte normalt. Vi har kanske kommit till någon slags normalitet, men mycket annat i omvärlden delar inte vår vardag. Skolan där vår son går är ett bra exempel. De godkänner sonens frånvaro och förstår vår situation, men jag tror inte att de kan sätta sig in i vår situation riktigt ännu. För lärarna blir nog vardagen att återigen registrera sonens frånvaro. En dag till.
Du har sett dem stå stolta i vassen likt enorma ”Corn dogs”, kanske är du en råbarkad överlevare som har ätit färsk kaveldunsrot endast för ett tillskott av kolhydrater?
När dessa växter ska sprida sina frön, exploderar i princip ”kokongen” (eller blomställningen som det egentligen heter) och förlöser maskrosliknande pollen. Eftersom både jag och sonen har ett brinnande intresse för att starta eldar, blev vi mer än nyfikna när vår bras-mentor @nissvik, erbjöd oss en kasse med fluff från denna växt.
Det finns många olika varianter på samma frystorkade maträtter. Men i och med avhandlingen av Summit to Eat Pasta Bolognaise i detta avsnitt, tror jag att vi har provat de flesta märken som finns av denna rätt. Åtminstone när det kommer till det svenska utbudet.
Jag provade även Real Turmat Meat Soup och tyckte att den var fantastiskt smaklös (som en köttsoppa ska vara?).
I helgen, efter att vi fått nävarna kring ljuvligt doftande Fatwood (törved/tjärved) och lyckats tända eld på en liten pinne, fick vi en trevlig utmaning från vännen @nissvik.
Utmaningen bestod i att blöta ned både träbiten vi täljt fram tillsammans med kniven och tändstålet som vi använde tidigare. Självklart provade vi. Och självklart får ni ta del av både snedsteg, misslyckanden och framgång.
Efter relativt stora framgångar med Char Cloth (koltyg) som tändämne, lurade vår gode vän @nissvik oss djupare in i bushcraft-träsket. Och självklart följde vi ivrigt efter mot nya utmaningar.
I helgen hade vi förmånen att sammanstråla och bege oss ut i naturen för att leta upp Fatwood, eller Törved som det heter på svenska. Till vår stora glädje fann vi en mindre tallrot som innehöll en del av naturens välsignelse.
Hej igen! Inläggen eller dagboksbladen skriv inte lika tätt längre och just nu av en enda anledning; IT-Sverige går på högvarv! Under slutet av förra veckan och hela denna vecka har jag i princip jobbat mellan 07:30 till 23:00. Självklart med raster av promenader, umgänge med familjen och andra sysslor. Men ändå!
Microsofts tjänst för grupparbete ökade under loppet av några veckor från ett tiotal miljoner användare till 44 miljoner, något som inte ens denna ofantliga mjukvarujätte har lyckats ta höjd för.
Ännu en dag till ända. När jag insåg att veckan snart var slut, utbrast jag till hustrun:
Vet du, det är konstigt… Och jag menar inte att det är tråkigt att vara hemma hela tiden. Men det är lustigt att tiden går lika fort även om det liksom inte händer något.