Pandemidagboken är ett fiktivt verk av de saker som jag och min familj upplever just nu i Sverige. Det finns väldigt mycket personliga känslor och värderingar i orden som följer. Tanken med denna berättelse är att du som läsare ska få en inblick i vår vardag, våra beslut och våra tankar. Ingenting i berättelsen grundar sig i fakta. Allt handlar som sagt om vår vardag, våra tankar och hur vår förberedelse står sig mot pandemin covid-19.
Jag vet inte ens var jag ska börja. Ska jag berätta att jag är skeptisk till att motståndet vi nu möter är framtaget av människor eller något som vi ärvt av djuren? Ska jag måla upp mina farhågor kring ett virus som jag ännu inte har träffat; en fientlig varelse som bara har ett mål – att överleva och att frodas.
Jag skulle kunna börja min berättelse genom att belysa mitt låga förtroende till de som styr mitt land. Vårt land. Men vi har alltid varit senfärdiga, till och med under världskrig. Så jag stoppar där.
Det var inte bara junior som fick fylla magen under helgens utflykt i skogen; även jag fick möjlighet att smaka på något gott och värmande!
Igen blir det ett litet smakprov av produkterna som tyska conserva.de säljer. I dagsläget är företaget såklart drabbat av en oerhört stor efterfrågan och kan därför inte leverera förrän om cirka tre veckor. Men det är värt väntan…
Ibland vaknar jag upp med en tanke, eller en idé om något som jag vill berätta. Några tankar om prepping, omvärlden eller nuläget. Dessa tankar är ibland svåra att omsätta i skrivna ord och därför har jag ibland med mig vår kamera och spelar in en videosekvens under tiden jag kör bil till jobbet.
Idag var en sådan dag. Jag funderade på hur covid-19, eller ”Corona-viruset” kan drabba oss som individer utanför sjukdomen. Resultatet blev denna lösryckta video där jag ventilerar lite tankar om vad som händer runt om oss.
Jag fick tipset att kolla in utbudet hos conserva.de av en prepper-vän för några månader sedan. Sedan dess, har jag febrilt klickat mig runt på sidan och lagom till löneutbetalningen alltid klickat hem ett tungt paket innehållande förnödenheter.
I vårt förråd med varor som har lång hållbarhet finns numera allt från mjöl, pulvermjölk, pulversmör, nödvatten till gourmet-konserver från den tyska e-handelsplatsen. Men som bekant är det ju lika viktigt att ha ett robust matförråd som att faktiskt tycka om maten som finns däri. Därför offrade vi några av burkarna, begav oss ut i skogen, startade en eld, värmde maten och lät oss väl smaka.
Äntligen fick vi möjlighet att bege oss till skogs igen. Äntligen! Egentligen skulle vi bara njuta lite av naturen, tända en eld och värma lite mat, men vi hann med lite andra saker också.
Ända sedan vi grillade en handduk och skapade char cloth av den, har jag funderat på om tyget är för tunt för att vara någon bra eldstartare. Idag provade vi lite spontant och fick faktiskt fyr på en liten brasa!
I de fall då du som prepper gör dig tillkänna bland vänner eller arbetskamrater, blir reaktionerna väldigt olika. I de flesta fall väcks förhoppningsvis ett intresse hos motparten, ibland träffar du en like och i en del fall blir reaktionen det motsatta.
Jag tror att det som får en förberedd individ att sucka mest högljutt är kommentaren ”Vad bra, då kommer jag hem till dig när det smäller”. Inte nog med att detta uttalande berättar för dig att individen som du konverserar med inte har förberett något, det bekräftar dessutom att de inte har en tanke på att göra så.
Men hur ska jag förhålla mig till detta? Finns det några motargument som är konstruktiva?
Vet du? Jag älskar bröd. Och faktum är att jag förmodligen delar min åsikt med många generationer av överlevande. Under tusentals år har vi nämligen mer eller mindre överlevt på denna magiska blandning av mjöl, vatten och jäst.
Bröd finns i otaliga former och liksom livet i sig själv, finns det en mängd olika sorter. Det finns ingenting som kan få mig att le på samma sätt som när jag sätter tänderna i ett nybakt bröd med lite smör på. Smör som sakta smälter och integreras med den frasiga måltiden som är så fantastiskt god.
Efter att jag skrivit inlägget ”Att preppa för karantän”, har både trafiken till bloggen samt oron i samhället ökat markant. Det talar sitt tydliga språk när det gäller orosklimatet just nu. Vi har (som vanligt) fått olika läger, eller ståndpunkter när det kommer till virusets framfart och dödlighet.
Å ena sidan finns de som skriker att mänskligheten kommer gå under, antingen som varelser på jorden eller rent ekonomiskt. Å andra sidan finns de som stirrar sig blinda på siffror, slår sig för bröstet och stolt hävdar att de inte är rädda för något; bring it on!
Som prepper, har jag självklart valt den sunda vägen och försökt att utvärdera, lyssna och observera. Det bästa är att vara påläst och förberedd trots allt.
Nu är det nya Coronaviruset förmodligen i allas medvetanden. Covid-19, vilket är den officiella benämningen, är ett otäckt virus på många olika sätt. Den allra värsta egenskapen är dock kanske den långa inkubationstiden (tiden mellan smittotillfället och insjuknande) samt ovissheten om huruvida det smittar även under själva inkubationstiden. Länk till Folkhälsomyndigheten.
Jag lyssnade igår på Podcasten The Prepper Website Podcast (avsnitt 624) där Todd Sepulveda i början av avsnittet pratade en stund om just covid-19 och hur viktigt det är att preppa för något så grundligt som att stanna hemma under karantän.
Självklart vaknade prepper-hjärnan hos mig och jag började metodiskt gå igenom vad det skulle innebära för mig och min familj. Och för att cementera tankarna, delar jag i vanlig ordning med mig till er, kära läsare. Kanske kan ni få lite nya idéer ni med?
”När mörkret faller känner jag mig lika jävla ensam som dig” Sthlm Underground
Petras välkomnade mörkret. Det var den andra dagen som han tillbringade i de ofärdiga vindsvåningarna allra längst norröver i Stockholms nordligaste del. Det luktade fortfarande gott av det kapade träet som skulle bli en del av de nya lägenheterna.
Hans vänner hade väntat på honom i flera timmar dagen innan. De inväntade lunchen som han skulle hämta från Täby centrum, en lunch som de aldrig fick avnjuta eftersom den fortfarande låg kvar i hans kraschade bil.
![Recension: Street Worschd [White Currywurst]](https://vardagsprepping.se/wp-content/uploads/2020/03/Screenshot-2020-03-12-at-21.16.28-672x372.png)
